Hälsopsykologi

Jag har valt att belysa hälsopsykologi som min tredje och sista uppgift. När jag läste texten till detta område tyckte jag att det lät som ett intressant område. Hälsopsykologins tillämpningsområde är kroppslig hälsa och ohälsa. Tanken inom området är att med psykologisk kunskap skapa en förståelse för hur hälsa bibehålls och ohälsa uppkommer. Ohälsa av alla dess slag är ett stort samhällsproblem. Ångest är ett stort hälsoproblem och alla människor kommer att uppleva ångest i sitt liv, vissa mer än andra. Det jag tänker ta upp i min uppsats är mycket kring fobier och ångest. Jag tänker nu ta upp dessa frågeställningar; Vad är det som gör att vi upplever ohälsa? Hur påverkar ohälsan vår roll i samhället? Vad är en fobi och är det biologiskt? Vad säger de olika psykologiskaperspektiven om ohälsa – ångest och fobier? Hur uppkommer fobier och kan man bota ångest och fobier?

Det har skrivits mycket och forskats mycket om rädsla och det finns många teorier om den. De flesta problem rädslan skapar uppstår på grund av att vi inte förstår vår rädsla eller inte förmår att hålla våra känslor i schack. Människor reagerar så olika på rädsla, vissa grips av panik medan andra kan kontrollera sina känslor. Det är en människans personlighet och livserfarenhet som avgör hur hon reagerar. Men det är också rädslan karaktär som bestämmer våra reaktioner. Att vara rädd för mörker skiljer sig avsevärt från att vara rädd för spindlar, även om båda dessa rädslor plågar den som upplever dem.
      Redan från födseln finns vissa genetiskt betingade rädslor. Som exempelvis under spädbarnstiden har barnet en rädsla för höga ljud och en rädsla för att falla. Även som vuxna kan man uppleva rädsla för höjder och för fall. Sådana rädslor har att göra med våra sinnesförnimmelser, främst med det visuella systemet som varnar oss för att falla. De har utvecklats under miljontals år och har till syfte att hålla oss vid liv. Rädsla för höjder och starka ljud samt flygande föremål finns hos oss som ett arv från våra förfäder. Vi föds inte med dessa känslor utan har en tendens att utveckla dem snabbt under vissa omständigheter. De varnar oss för faror och lär oss att anpassa oss till vår omgivning.


När rädslan blir intensiv för bestämda företeelser som i sig inte behöver framkalla fruktan är en fobi. Det kan t.ex. vara rädsla för spindlar, trånga utrymmen eller stora folksamlingar. En sådan känsla är irrationell i det att dess styrka är överdriven i förhållande till faran och att den inte låter sig påverkas av förnuftet. En fobi låter sig inte kontrolleras viljemässigt och den leder till att den fobiska individen undviker den rädsleskapande situationen.
      Forskare talar om tre grupper av fobier den vanligaste är enskilda fobier som riktar sig t.ex. mot spindlar, hissar, höga höjder och ormar. Dessa fobier kan man leva med men när fobin börjar begränsa ens liv bör man ta hjälp av sjukvården. Social fobi innebär att få ångest i stora folksamlingar eller annat som väcker uppmärksamhet. En rädsla för att hamna i situationer där man upplever sig själv som hjälplös kan vara torgskräck även kallat Agorafobi.  Personen som har drabbats av torgskräck kan ha en otrolig ångest inför att åka buss, besöka varuhus eller andra öppna platser.
     Rädslan för småkryp och ormar sägs ha en genetisk komponent dvs. att människan har ett slags inbyggd beredskap för att lätt bli rädd för dessa stimuli. Även om enkla fobier har en genetisk komponent, är de också ett resultat av inlärning. Många gånger räcker det med en enda skräckupplevelse i mötet med en spindel eller en orm för att denna upplevelse ska resultera i en långvarig och besvärande fobi.

Ångestreaktionen utlöses av en fobi. Det finns flera sorters olika typer av ångest. Ångesten kan komma som en panikattack dvs. väldigt oväntad och kan försvinna snabbt eller så kan ångesten vara långvarig och mer allmän. Kroppsliga symtom kan bestå av hjärtklappning och svettning och man kan också ha en känsla av köld eller stark hetta. Andra kroppsliga symtom kan vara magproblem eller att man känner sig yr eller förlamad. Den tredje delen som följer ångesten består av tankar som handlar om olika faror och hot. Det kan handla allt ifrån att man är rädd från att fastna i hissen till att svimma. Den fjärde och sista delen består av det yttre beteendet som människan visar i en ångestsituation.


När man drabbas av ångest undviker man situationen som utlöste ångesten. När man drabbas av en panikattack kommer ångesten väldigt plötsligt och den är också väldigt intensiv, och man kan tro att man ska dö. Det är vanligt att man gör en generalisering när man drabbas av en panikattack. Den som drabbas av panikångesten blir rädd och obekväm för den situation som löste ut ångesten, vilket gör att man undviker t.ex. en viss plats där det är mycket folk eller andra ångestfyllda situationer som t.ex. man upplever när man har agorafobi. Det är mycket vanligt att man blir rädd för sina egna symtom och att man överdriver dem till den grad att man tror att de är farligt fast det inte är det egentligen. Ångest utlöses ofta av svåra situationer som man upplever eller stress. Det är det sympatiska nervsystemet som dominerar och flyktsystemet kopplas på och man flyr från situationen. Impulser överförs från en nervcell till en annan genom signalsubstanserna. Det är viktigt att dem hålls på jämn nivå eftersom de har en betydelsefull roll för hur vi mår. Alla tankar vi har, allt vi ser och hör beror på impulser mellan nervcellerna. Känslohjärnan har ett område som är betydelsefullt för ångest. Nervbanorna utgår från känslohjärnan till övriga delar av hjärnan som har noradrenalin som signalsubstans. När noradrenalinet är i balans med signalsubstanserna serotonin och GABA (gamma-aminosmörsyra) är man fri från ångest. När man har ångest dominerar noradrenalinet över serotonin och GABA. Genom att minska aktiviteten i GABA- eller i serotoninsystemet kan man lindra ångesten.
      Det är ärftliga faktorer som ligger bakom, fobier, ångest och tvångssyndrom vilket innebär att sannolikheten för ångestproblematik ökar om det finns i släkten enligt det biologiska synsättet.


Det behavioristiska perspektivet menar att vi betingar ett beteende genom bestraffning och belöningar som Skinner gjorde ett experiment angående instrumentell inlärning. Blir vi belönade vill vi tänka tanken eller utföra handlingen igen. Blir vi bestraffade vill vi inte tänka tanken eller utföra handlingen igen.Eftersom ångest upplevs som någonting mycket obehagligt, känns det ofta som en stark bestraffning som man helst vill undvika att uppleva. Instrumentell inlärning skiljer sig från en klassisk betingning eftersom den inte bygger på en ursprunglig reflex som det gjorde i Pavlovs experiment med salivutsöndring hos hundar. När hunden åt fick klockan ringa, men för att saliven skulle rinna räckte det tillslut med att man ringde i klockan efterhand. Den betingade reflexen är inlärd och uppstod vid detta experiment.      Det humanistiska perspektivet försöker beskriva och förklara ångest som ett resultat av ett otillfredsställande självförverkligande. Att förverkliga sig själv, eller uppnå de ideal man har, anses vara viktigt för att vara nöjd med livet. Förvirring eller missnöje kring sin självbild kan leda till ångest, enligt det humanistiska perspektivet.
     Ur den psykodynamiska synvinkeln beror ångesten på omedvetna processer i barndomen. Freud utvecklade psykoanalysen som använder sig av och försöker lösa upp konflikter i det undermedvetna genom att medvetandegöra dem och bearbeta dem. Med hjälp av våra försvarsmekanismer kan vi till en viss gräns hantera dem. Men i vissa fall bryter konflikterna och personen utvecklar symtom för att kunna leva med ångesten. En fobi kan också bero på en inlärning som har kommit till genom klassisk betingning, enligt behavioristiska perspektivet.

Watson byggde vidare på Pavlovs idéer. Han gjorde ett experiment på en pojke vid namn Albert. Han fick leka med vita råttor och medan han gjorde det slog Watson på ett järnrör. Albert blev rädd och ville inte leka med råttor. Albert hade förknippat råttorna med det otrevliga ljudet som gjorde honom rädd. Efter den klassiska betingningen var Albert även rädd för hundar och människor med skägg han hade alltså genomfört en generalisering. Det är en bra förklaring till hur fobier uppstår.Dessa två behaviorister har påvisat hur fobier uppstår, inte bara på djur utan också hos människor.


För att bota fobier finns det terapiprogram för att bli av med sina fobier. Man använder sig av avbetingning och då får lära sig att situationen som framkallar ångesten inte är farlig. Under beteendeterapin utsätts patienten för den situation som ger ångest och terapeuten uppmuntrar patienten genom positiv förstärkning. Genom att stanna kvar i situationen som medför ångest, lär man sig att det behöver inte just den som ger stark rädsla. Om man istället flyr från situationen kvarstår den inlärda ångesten. Beteendeterapin används inte bara för fobier utan den används också till ätstörningar, ångestattacker och tvångshandlingar. Terapin kombineras också med det kognitivterapi som innebär att förändra tankar, känslor och framförallt beteendet hos patienten. Vid behandling av ångest är det vanligast att använda sig av kognitiv terapi, kognitiv beteendeterapi och insiktsterapi. Kognitiv beteende terapi är den vanligaste behandlingsmetoden när det gäller ångest. Metoden går ut på att dels utmana rädslorna genom exponering och dels genom att utmana tankarna genom kunskap om varför vi reagerar och tänker som vi gör. Medicinering förekommer också antingen som en behandling eller tillsammans med någon terapiform. Kombination med beteendeterapi och kognitivterapi har visat sig vara goda terapiformer när det gäller panikattacker.

Jag tror inte att det är så konstigt egentligen att det är hundratusentals människor som lider av ångest i Sverige. Kolla bara på de oändliga kraven som vi har på oss. Hur vi ska leva och vad vi ska uppnå i våra liv. från och med vår födsel så finns det krav på oss, att lära sig gå och när man blivit äldre, flytta hemifrån och skaffa barn. Det är livets allmänna krav och det är också de som styr vår tillvaro. Idag är allting så komplicerat än vad det var förr i tiden när det mesta gick ut på att skaffa föda för dagen, sova och fortplanta oss. Istället för att leta mat i skogen ska vi istället gå i skolan, utbilda oss, ut och se världen, skaffa arbete, hitta en partner, familj, och förverkliga våra drömmar och ambitioner.
     ”Felet” många människor gör idag är att det tror att de räcker till så mycket mer än vad de egentligen behärskar. Som att skaffa barn, ta hand om dem och ge dem en trygg uppväxt och se till att de får sina behov tillgodosedda på fritiden med alla möjliga aktiviteter. Samtidigt som man tar hand om sina barn ska man vara bra på sitt arbete, ta hand om sina gamla föräldrar, bjuda hem vänner på middag, engagera sig i olika kvällsaktiviteter och mitt uppe i allt ska man försöka få tid över till sig själv. Tid som man egentligen inte har men måste hitta på ett sätt. Och det är detta som orsakar ångest tror jag, att människor har för många bollar i luften och de kan inte hantera det och istället överväldigas man av ångestkänslor.
      Vi engagerar oss i så mycket annat runt omkring oss än oss själva.  Jag anser att man odlar missnöjet med allt man inte har åstadkommit istället för att vara stolt över det man har gjort och klarat av. Att hela tiden känna alla dessa krav och att man inte kan leva upp till dem skapar skuldkänslor och otillräcklighet hos en själv. Jag anser att det är väldigt viktigt att man inte har sådana höga krav och förväntningar på sig själv utan att man tar det varsamt. Jag anser att det är bättre att börja i små steg och inte har sådana förväntningar på sig och då är det lättare att lyckas och sedan kan belöna sig själv. Jag anser att belöning är oerhört viktigt eftersom det stärker självkänslan och känner att ”nu var jag duktigt och jag kan faktiskt det här”. Därför håller jag med Skinner att det är viktigt att få positiv förstärkning och att stanna upp och belöna sig själv för det man har gjort. Om man inte gör det och kan inte vara nöjd med sig själv och man räcker aldrig till utan blir istället uppäten av alla dess krav vi har på oss tror jag det leder till panikångest. Jag kan själv känna att när man har många tankar som präglas av ”måsten” blir jag väldigt ofokuserad och stressad och får ångest över saker som inte gjorts. När man inte gör de känner man sig otillräcklig och självförtroendet sviktar.
     Ångest ger många konsekvenser för individen och gruppen. Enligt det biologiska perspektivet sägs rädslan för småkryp har en genetisk komponent att människan har ett slags inbyggd beredskap för att lätt bli rädd för dessa stimuli. Även om enkla fobier har en genetisk komponent, är de också ett resultat av inlärning. Fobier är också ett resultat av inlärning. Om min mamma skulle lida av råttfobi så kan hon påverka mig så jag också blir lidande av samma fobi eftersom jag tar efter hennes ideal. Det behöver inte heller vara genetiska faktorer det kan också vara t.ex. om man själv lider av ångest och fobier kan man påverka andra personer i sin omgivning att bli lidande av samma fobi. Jag tycker att detta är väldigt vettigt eftersom vi blir påverkade av människor i vår omgivning. Det finns såklart nackdelar med detta. Som t.ex. att man inte får bilda sig en egen uppfattning utan tar sina ideal av sina föräldrar.
     Bortträngningen vi människor använder oss av hjälper det att tränga bort minnen som ger ångest. Men enligt den kognitiva beteendeterapin ska man utsätta sig för sina fobier och de som framkallar ångest istället för att använda sig av försvarsmekanismer. Jag anser att det är bättre att komma till grunden med sina fobier, och att få veta vad det är som framkallar ångesten istället för att hela tiden undvika och tränga bort ångestkänslorna, och då istället bearbeta dem.
     Vid panikångest blir behandlingen långsam och väldigt ryckig men det är viktigt att komma ihåg att ta det i sin egen takt och när en utmaning är avklarad så är det noga med att berömma sig själv efteråt. För om man inte gör detta blir besvikelsen ännu större när man inte klarar av situationen. Detta gäller samma sak för fobier som kräver mycket tid på och det är inget som kan påskyndas. Till exempel någon som har Agrofobi och kanske inte åkt buss på 10 år och sedan bestämmer sig en dag för att göra det. Kroppen blir då fylld av obehagskänslor och tankarna blir bara värre och värre, eftersom det var ett alldeles för stort steg. Personen känner då ett misslyckade och känner sig värdelös.
     Fobier kan utvecklas mot allt, eftersom det handlar om att börja undvika det skapar rädsla och intala sig att det är något oerhört farligt. Rädslan blir ett enormt handikapp för sig själv. För en person med någon slags fobi som t.ex. social fobi skapar det begränsningar i livet som man går miste om och det är mycket omkring som drabbar en. Många är sjukskrivna under en kortare eller längre tid. En del kanske har sjukbidrag och det innebär en enorm samhällskostnad. Genom att människor blir av med sina fobier och kan återgå till arbete och skola minskar samhällets kostnader avskyvärt. Det drabbar inte bara samhället utan det som drabbar mest är för en själv. Som t.ex. en person med Agorafobi, kan aldrig ha ett riktigt socialt liv och är ständigt upptagen med att försöka undvika situationer som framkallar ångest.Man kan inte gå till affären och handla eller åka buss, små saker som en person gör varje dag är inget speciellt men för en som har socialfobi är det psykiskt påfrestande och undviker situationer som känns obehagliga och som framkallar ångest. Många tar lugnande medel eller tar till alkohol och missbruksproblem är en vanlig komplikation av social fobi.
     Angående Watson experiment med Albert så kan jag uppleva att man generaliserar sin fobi. Jag har lätt att förknippa saker som jag tycker är obehagliga eller skrämmer mig. Om man t.ex. har en fobi för mörker, kan man förknippa det med död och kyrkogårdar och då har man helt plötsligt förvärrat sin ångest och generaliserat fobin. Ett exempel är om man ätit på en Kina-restaurang och sedan kommer hem och får magsjuka, då förknippas den maten och restaurangen med något negativt och tänker inte återvända dit igen.


Ångest är ett problem för många personer och dess konsekvenser kan bli väldigt allvarliga och inverkar negativt på människan. Det handlar om att övervinna sina rädslor så man får ett annat perspektiv på livet och se saker och ting på ett annat sätt. Det är viktigt att samhället lägger resurser på behandling så att inte ångesten och fobierna tynger ner människor eftersom det påverkar både individen samt anhöriga negativt och omfattar stora kostnader för samhället.